Korsfästelsen skulle äga rum utanför tullhuset, precis vid universitetet. Kände ingen rädsla under hela processen. Dödstyst, som under glas. Klädd som ett litet barn i ljusblått och med vit peruk. Det kan ha haft något att göra med såpbubblor. Fann säkerhet med dessa tre bevis: de skulle bevisa min oskuld vid rättegången. Jag gick ner till bergen för att öva på att glida. Jag kan hoppa väldigt högt, och när jag väl är uppe så har jag lärt mig att hålla altituden någorlunda bra. Men jag kan inte ta mig högre upp än jag är, förutom om det är mycket stark vind. Nerförsbackar är perfekta ställen att glida. Jag börjar hoppa och glider förbi invånarna. Två andra flickor ser mig glida och inser för första gången möjligheten att de också kan glida. Samtalar med den ena. Helt plötsligt flöt jag uppåt från gatan emot geometri. Vinden visslade som strupsång rakt i mina öron. Alla ljus började blinka. Till slut liggandes i en säng med ett hundratal människor som alla kramar mig. Jag måste inte längre.